Anna och Fredrik hade skrivit dagbok tillsammans sedan de flyttade ihop i en lägenhet nära Fyrisån i Uppsala. En vanlig anteckningsbok med svarta pärmar, som låg på nattduksbordet. Där skrev de saker de inte vågade säga högt.
Det var där Fredrik skrev det första gången. Jag vill se dig med någon annan. Jag vill att du ska känna dig önskad av en främling. Om du inte vill, glöm att jag skrev det.
Anna glömde det inte. Tre dagar senare stod det under hans rader, i hennes handstil: Jag vill också. Men på våra villkor.
Villkoren
De skrev dem i dagboken. Allting tillsammans. Ingen hemlighet. Var och en kan säga stopp, när som helst. Och den viktigaste, som Anna strök under två gånger: Ingen som vi inte vet är verklig.
De startade en gemensam OnlyFans-sida, verifierad, med bilder av henne och ibland hans hand på hennes rygg. Fredrik skötte meddelandena. Anna valde vem som fick svar.
Mannen som skrev
Han kallade sig Viktor. Han var den ende som skrev till dem båda. Hej Anna, hej Fredrik. Han ställde frågor om vad de ville, inte om vad han ville.
Efter två månader frågade Anna om bevis.
Inte en bild på din kropp, skrev hon. En bild på dig. Med en lapp där det står Anna och Fredrik, Uppsala, och dagens datum. Och sedan ett videosamtal, med oss båda.
Bilden kom samma kväll: en man vid ett skrivbord med en lapp i handen, och bakom honom en bokhylla full av kurslitteratur. Videosamtalet dagen efter var tio minuter långt och väldigt nervöst. Viktor skrattade mycket och sa: Ni bestämmer. Säg till om jag gör fel.
Dagboken
Kvällen innan mötet räckte Anna honom dagboken, på ett café vid domkyrkan. Om du vill träffa oss skriver du ditt namn här. Ditt riktiga namn.
Han skrev det. Sedan skrev han under: Jag lovar att respektera era regler.
Mötet var på ett hotell, mjukt och långsamt. Fredrik satt i en fåtölj och såg på. Anna såg tillbaka på honom hela tiden.
Hemma igen skrev Anna i dagboken, länge. Fredrik läste det på morgonen, med kaffet, och skrev under hennes text bara fyra ord:
Jag har aldrig älskat dig mer.
Beviset, tänkte Anna, var inte namnet i boken. Det var att de fortfarande skrev i den, tillsammans.
