Midsommar i skärgården utanför Göteborg hade alltid samma ljud: fiolerna, måsarna och någon som skrattade för högt vid sillbordet.
Ida Sjöberg dansade alltid barfota. Hon hade gjort det sedan hon var liten, på klipporna och i det våta gräset, med blomkransen snett på huvudet. Nu var hon trettio och hade en OnlyFans-sida, verifierad, där hennes fötter var huvudpersonerna. Fötter i sand, fötter på varma klippor, fötter i saltvatten. Inga ansikten. Inga möten. Bara sommaren, nära.
Mannen med kameran
Johan var fotograf och hade hyrts in för festen på grannens brygga. Han såg henne dansa och glömde att fotografera brudparet.
Efter dansen gick han fram, rodnande. Får jag fråga en konstig sak? Jag skulle vilja filma dina fötter i gräset. Bara om du vill. Du får allt materialet.
Ida tittade på honom länge. Sedan log hon.
Jag har redan en sida för det, sa hon. Men ingen har någonsin frågat så snällt. Okej. Mina regler.
Reglerna
Hon skrev dem på en servett: inget ansikte, hon godkänner varje klipp, han lägger inte upp något själv. Han skrev under med en penna från sillbordet.
De gick ner till den lilla stranden bakom ladan. Kvällssolen låg lågt, som den gör i juni. Ida gick ut i vattnet till vristerna, och han filmade droppar som föll från hennes tår. Hon gick upp på den varma klippan och lät honom filma hur fotsulorna lämnade våta avtryck som torkade bort.
Han sa nästan ingenting. Det var det hon tyckte mest om.
Natten
Klockan var elva och fortfarande ljust. De satt på klippan med fötterna i vattnet och delade en jordgubbe.
Varför fötter? frågade han till slut.
För att de bär en hela dagen och ingen tackar dem, sa Ida. Jag tackar mina. Och folk tycker om att se det.
Han tittade på hennes fötter i det mörka vattnet och sa: Tack.
Hon skrattade så att det ekade över viken.
Efteråt
Klippet blev hennes mest sedda någonsin. Hon kallade det Midsommarnatt. Johan fick en kopia, och en rad i hennes meddelande:
Nästa år dansar jag igen. Ta med kameran. Och fråga lika snällt.
Han satte servetten med reglerna i en ram. Den hänger fortfarande i hans ateljé, bredvid en bild av ett vått fotavtryck på en klippa som håller på att torka i kvällssolen.
